Livet i Lidköping
Välkommen till Lidköping och min blogg! Här kommer jag att guida er runt staden och skriva in mina tankar och funderingar kring livet här, men även reflektera över mitt jobb som marknadsassistent och livet i allmänhet.
En inom snar framtid nybakad MKV-student!
Published torsdag, april 27, 2006 by Linda Johansson.
Tiden går väldigt fort! That's a real understatement!
För ca tre år sedan började jag och 99 andra förväntansfulla studenter på MKV-programmet vid Högskolan i Jönköping. Alla var nervösa, men nyfikna och fulla av energi. Nu så här när slutet av utbildningen närmar sig med stormsteg börjar plugg-energin minska och istället bultar hjärtat av nervositet inför det stundande "verkliga" livet. Den nervositet som nu infinner sig handlar inte om huruvida man ska få godkänt på nästa tenta eller inte, utan nu handlar det om "ska jag få det där jobbet", "kommer jag bli arbetslös" osv. På något sätt känns denna nervositet läskigare. Kanske för att de val man nu står inför känns så definitiva, de ska vara livet ut. (Eller till pension i alla fall)
Samtidigt är jag väldigt otålig, jag vill ut i arbetslivet NU! Jag vill visa vad jag kan och hoppas att jag ska få den chansen inom en kort framtid. Därför känner man nu så här sista terminen att man bara vill njuta och ha roligt, men det finns fortfarande tentor kvar att klara av. Bland annat imorgon, vilken jag är urbota trött på att läsa mer till. Inspirationen är som bortblåst...
Men hjälp vad fort allting går...nu står vi snart här utan skolan som entrygg tillvaro. Det är nu snart det gäller...det ska bli så himla roligt att få börja jobba!!! Men varför känns det ändå så läskigt då?
Nu loggar jag off, måste sova innan tentan. (En av de sista...hi,hi...hjälp!)
För ca tre år sedan började jag och 99 andra förväntansfulla studenter på MKV-programmet vid Högskolan i Jönköping. Alla var nervösa, men nyfikna och fulla av energi. Nu så här när slutet av utbildningen närmar sig med stormsteg börjar plugg-energin minska och istället bultar hjärtat av nervositet inför det stundande "verkliga" livet. Den nervositet som nu infinner sig handlar inte om huruvida man ska få godkänt på nästa tenta eller inte, utan nu handlar det om "ska jag få det där jobbet", "kommer jag bli arbetslös" osv. På något sätt känns denna nervositet läskigare. Kanske för att de val man nu står inför känns så definitiva, de ska vara livet ut. (Eller till pension i alla fall)
Samtidigt är jag väldigt otålig, jag vill ut i arbetslivet NU! Jag vill visa vad jag kan och hoppas att jag ska få den chansen inom en kort framtid. Därför känner man nu så här sista terminen att man bara vill njuta och ha roligt, men det finns fortfarande tentor kvar att klara av. Bland annat imorgon, vilken jag är urbota trött på att läsa mer till. Inspirationen är som bortblåst...
Men hjälp vad fort allting går...nu står vi snart här utan skolan som entrygg tillvaro. Det är nu snart det gäller...det ska bli så himla roligt att få börja jobba!!! Men varför känns det ändå så läskigt då?
Nu loggar jag off, måste sova innan tentan. (En av de sista...hi,hi...hjälp!)
Bloggmaster
- Jag heter: Linda Johansson
- Bor i: Lidköping, Sweden
- Glad, sprallig, positiv och nyfiken ung kvinna på 26 år. Jag bor i Lidköping och jobbar på Analycen i Lidköping. Nyligen utexaminerad medie- och kommunikationsstudent.
- Min profil